Här upphör
Jantelagen.

Allt du behöver veta om den beryktade Gnosjöandan, från oss som lever den.

Gnosjöandan idag är inställningen hos människorna och de företag som verkar i Gnosjöregionen i Småland. En inställning om hur man tar sig an utmaningar och problem. En inställning där man samarbetar och strävar mot att ständigt utvecklas och göra det lite bättre för alla. En inställning där man inte låter Jante styra sitt liv. En inställning som leder till ett engagerat, entreprenöriellt och företagstätt samhälle, där det är helt okej att lyckas! Vanliga människor som gör det alla andra också borde göra.

Detta ger sig uttryck på många olika vis i vardagen.


#1: Vi motiveras av andras framgång.

#2: Vi är positiva till samverkan.

#3: Vi är ambitiösa och vågar vara bra.

#4: Vi är kluriga.

#5: Vi är beredda att ta egna initiativ.

#6: Vi krånglar inte till det.

#7: Vi är generösa och hjälpsamma.

#8: Vi är sparsamma men aldrig snåla.

#9: Vi bygger i bygden.

#10: Vi är stolta över Gnosjöandan.


Gnosjöandans ursprung?
För att spåra begreppet Gnosjöandan, var det kom ifrån och hur det blev det som det är idag måste vi backa bandet några år…


1600-talet

Kassa förutsättningar att bedriva jordbruk gör att yrkeskunnandet tar fart.

Jorden i Gnosjöbygden var mager och eländig och kunde inte ge en växande befolkning sin försörjning. Den manliga ungdomen fick för sin överlevnad därför söka sig utanför sockengränsen till gevärsfaktoriet i Jönköping, där det fanns gott om arbete. Vapensmedjan gav dem inte bara jobb, utan var också en förnämlig yrkesskola. Man fick lära sig hantera järn på allehanda sätt, bland annat och viktigast, att tillverka tråd. (Bild: Wikipedia)


1700-talet

Behovet av vapen minskar drastiskt...

Under 1700-talets början upphörde Sveriges status som stormakt. Många slag hade förlorats ute i Europa och armén var efter detta obefintlig, vilket fick till följd att vapenbehovet sjönk drastiskt. Faktoristerna började då att utveckla och förbättra tråddragningen för att omsätta sina kunskaper till att göra andra produkter. I mitten av seklet började man att utnyttja vattendrag som kraftkälla och på 1800-talet kunde man skaffa sig valsade ämnen från Bergslagen, vilket gjorde att tråden höll en betydligt högre kvalite än tidigare och man tillverkade spik, vispar, handtag för hinkar, vävd metallduk... Ja allt som kunde tillverkas av tråd! (Bild: Wikipedia)


Världsutställningen 1897

Hemslöjdarna i Gnosjö tar nytt grepp och ställer ut i samlingsmonter.

Ur Dagens Nyheter för den 18 maj 1897 kan man läsa följande: Gnosjömontern fick storfrämmande i form av konungen samt det danska kronprinsparet, som med livligaste intresse tog del av de upplysningar som meddelades honom om metallslöjden i Västbo, uttryckte sin stora tillfredsställelse med den vackra provkartan på denna slöjd och betonade särskilt huru lyckligt det vore för en så mager bygd, en av de kargaste i landet, att ha genom allmogens egen driftighet och tilltagsenhet funnit ett nytt och lönande och på samma gång ganska enastående förvärv.

Gnosjöböndernas samlingsmonter (med fabr. J.E. Hyltén i spetsen) drog mycket uppmärksamhet till sig och upplevdes som något alldeles nytt och säreget i fråga om husslöjdutställning. Man frågade sig om något som såg så fabriksmässigt ut, verkligen kunde vara husslöjd och man blev till och med uppmanad att flytta montern till industrihallen. Men Hyltén satte sig till motvärn och förklarade att "vårat hushållningssällskap har ställt en här, så här får han la stå". Och så fick det bli.

Det enkla, opretentiösa och samverkan mellan företag lever vidare och än idag ställer företag i Gnosjö ut gemensamt på mässor.


1900-talet

Företagsamheten blomstrar och avknoppningarna blir fler!

Nu började även gjuteriverksamheten komma igång så smått. Bland annat grundar JE Hylten sin firma. I början på 1900-talet utvecklades Gnosjö med elektricitet och telefoni, vägarna blev allt bättre och industrin blomstrade i mitten av femtiotalet fanns det nästan 50 gjuterier i trakten, avknoppningen började också ta fart. Det var svåra år efter världskrigen och många startade eget, i regel som underleverantör åt sina tidigare arbetsgivare. Många automatsvarvningsfabriker såg dagens ljus och under senare delen av seklet utvecklades även plastindustrin - bland annat i Marieholm där de började tillverka båtar. Befolkningen ökade också kraftigt i kommunen eftersom det blev brist på arbetskraft. (Bild: Svenska Industriminnesföreningen)


Den ideella Gnosjöandan växer fram

Framgångsrika företag banar väg för en aktiv fritid.

Kyrkligheten var väldigt hög och kyrkorna var egentligen den enda naturliga samlingsplatsen i Gnosjöbygden. Frikyrkorna började så smått komma i gång, liksom nykterhetsrörelsen och i början på 1900-talet kom även idrottsrörelsen i gång. Fotbollsföreningar, bandy, ishockey och friidrott med mera stod på programmet och andra sporter som var stora var gymnastik och tennis som hade egna föreningar. (Bild: Sveriges Hembygdsförening)


Irish Coffee-glaset

Miljötänk eller ren snålhet? Business är det i vilket fall.

På Götarps Industri AB stansade man ur ett band ut "hattar" till batterier, dvs metallbiten vid polerna. Istället för att slänga skrotet som blev över skickade man det vidare till Stenholms svets som lödde ihop det och satte på ett "öra", och därefter tog man glas från Gullaskru glasbruk i östra Småland och man hade ett glas/mugg att dricka Irish Coffee ur. De fanns i olika storlekar för olika drycker men Irish Coffee-glasen blev mest populära, och man sålde hundra tusentals av dessa. Gnosjöanda i allra högsta grad!


"Gnosjömoped"

Naturlig samverkan kring fotbollen mellan fabrikörer och föreningsliv i Gnosjö.

När Gnosjö IF spelade bortamatcher mot lag som Öster, Halmstad, ÖIS, Malmö och Trelleborg åkte de inte buss som det andra laget, då det var alldeles för dyrt. Istället ställde fabrikörerna i Gnosjö upp och körde eller lånade ut sina bilar vid tillfällen. På den tiden körde alla fabrikörer i Gnosjö Mercedes, vilket resulterade i att när Gnosjö kom rullade de in i en karavan av Mercedesar. Detta fick pressen att mynta uttrycket "Gnosjömoped" om Mercedes. Ett exempel på naturlig samverkan i Gnosjö.

VEM står bakom den här sidan?

Det gör varken någon fräsig PR-byrå, kommunkontoret eller annan enskild intresseorganisation. Nej det gör vi som lever Gnosjöandan. Vanliga människor som gör det alla andra kanske borde. Gilla nu oss, så gillar vi dig!